Franska slangord och uttryck: 20+ argot- och verlantermer du måste kunna
Redo att lara dig?
Valj ett sprak for att borja!
Snabbt svar
Det viktigaste franska slangen bygger på två system: argot, traditionellt gatulang som 'fric' för pengar och 'bouffe' för mat, och verlan, slang där stavelser vänds om som 'meuf' från 'femme' och 'ouf' från 'fou'. Tillsammans utgör de grunden i vardaglig, informell franska som talas av miljontals i Frankrike och i den franskspråkiga världen.
Det korta svaret
Franskt slang kretsar kring två system: argot (traditionellt gatukapitalspråk) och verlan (slang med omkastade stavelser). Ord som kiffer (att älska), meuf (kvinna) och ouf (galet) används dagligen av miljontals fransktalande, särskilt yngre generationer. Att förstå de här uttrycken är avgörande för att hänga med i franska filmer, musik och riktiga samtal.
Franska talas av cirka 321 miljoner människor världen över i 29 länder, enligt Organisation internationale de la Francophonie (OIF). Läroböcker lär ut standardfranska, men språket på gatorna i Paris, Lyon och Marseille är fullt av slang. Det har vuxit fram ur århundraden av arbetarkultur, invandring och ungdomlig kreativitet.
"Slang is not a corruption of language, it is language at its most creative. French argot and verlan represent living proof that speakers are constantly reinventing their tools of expression."
(Connie Eble, Slang and Sociability, University of North Carolina Press)
Den här guiden går igenom 20+ viktiga franska slangord, organiserade efter kategori: verlan-uttryck, klassiskt argot, slang med arabiskt ursprung och vardagliga informella ord. Varje post innehåller uttal, kulturell kontext och verklig användning, så att du låter naturlig och inte som en lärobok.
Snabböversikt: franskt slang i korthet
Förstå verlan: Frankrikes slang med omkastade stavelser
Innan du går in på enskilda ord hjälper det att förstå verlan, slangsystmet som gör franskan så kreativ. Ordet verlan är i sig verlan av l'envers (omvänt, baklänges). Tekniken fungerar genom att vända på stavelser: femme blir meuf, louche blir chelou, fou blir ouf.
Verlan växte fram i banlieues (arbetarförorter) runt Paris i mitten av 1900-talet och blev mainstream på 1990-talet via fransk hiphop och film. Enligt Centre National de Ressources Textuelles et Lexicales (CNRTL) har vissa verlan-termer blivit så vanliga att talare inte längre känner igen dem som omkastade ord.
Forskning från Le Petit Roberts upplaga 2025 noterar att verlan-termer nu finns i formella ordböcker, vilket visar att de är helt integrerade i modern franska. Här är de viktigaste.
Ouf
/OOF/
Bokstavlig betydelse: Verlan av 'fou' (galen)
“C'est ouf comme il a changé !”
Det är galet hur mycket han har förändrats!
Överallt bland unga fransktalande. Används för att uttrycka förvåning, misstro eller intensitet. Kan vara positivt ('C'est ouf ce film!', Den filmen är galen!) eller neutralt.
Ouf är troligen det mest använda verlan-ordet i dagens franska. Som omkastning av fou (galen) har det nästan helt ersatt ursprungsordet i vardagligt tal bland personer under 40. Du hör det hela tiden i franska filmer, på sociala medier och i vanliga samtal.
Meuf
/MUHF/
Bokstavlig betydelse: Verlan av 'femme' (kvinna)
“T'as vu cette meuf ? Elle est trop stylée.”
Såg du den där tjejen? Hon är så snyggt klädd.
Standardordet i ungdomsfranska för 'kvinna' eller 'tjej'. Inte automatiskt respektlöst, men sammanhanget spelar roll. Tonen avgör om det är neutralt eller objektifierande.
Meuf visar perfekt hur produktivt verlan är. Femme (fam) vänds till meuf. Det är nu standard som informellt ord för "kvinna" eller "tjej" bland unga fransktalande, ungefär som "tjej" i vardaglig svenska. Den maskulina motsvarigheten är mec (kille).
Chelou
/sheh-LOO/
Bokstavlig betydelse: Verlan av 'louche' (skum)
“Ce quartier est chelou la nuit.”
Det här området är skumt på natten.
Beskriver något misstänkt, konstigt eller obehagligt. Väldigt vanligt i vardagstal. Har till stor del ersatt 'louche' i informella register bland yngre talare.
När något känns fel är chelou ordet. Det förmedlar samma obehag som "skumt" eller "suspekt" på svenska. En person, en situation, ett område, allt kan vara chelou.
Relou
/reh-LOO/
Bokstavlig betydelse: Verlan av 'lourd' (tung)
“Arrête, t'es trop relou !”
Sluta, du är så jobbig!
Används om någon eller något som är tröttsamt, klängigt eller störigt. Ett av de vanligaste verlan-adjektiven. 'Lourd' i standardfranska betyder 'tungt' men i slang betydde det redan 'jobbig' innan verlan-vändningen.
Relou säger du om någon som inte fattar vinken, drar samma skämt tre gånger eller fortsätter skriva efter att du sagt god natt. Ordet fångar en särskild sorts ihärdig irritation som svenskan ofta behöver flera ord för.
Keuf
/KUHF/
Bokstavlig betydelse: Verlan av 'flic' (polis)
“Attention, y'a des keufs au coin de la rue.”
Akta, det står poliser vid gatuhörnet.
Informellt ord för polisen. 'Flic' var redan slang för polis, så 'keuf' är verlan av ett slangord. Det visar hur lager på lager franskt talspråk kan vara.
Här blir verlan härligt rekursivt. Flic är redan argot för "polis". Sedan vänder verlan flic till keuf. Slang på slang, ett perfekt exempel på hur de här två systemen hänger ihop.
🌍 Dubbel verlan: när slang vänds en gång till
Vissa verlan-ord har vänt tillbaka igen eftersom de blev för mainstream. Meuf blev feumeu, och arabe → beur (verlan) → rebeu (re-verlaniserat). Den här cykeln visar att slangets kärnsyfte är att markera grupptillhörighet. När utomstående tar över skapar gruppen nya former.
Teuf
/TUHF/
Bokstavlig betydelse: Verlan av 'fête' (fest)
“On fait une teuf samedi, tu viens ?”
Vi kör en fest på lördag, kommer du?
Standardordet i ungdomsspråk för 'fest'. Förknippades först med ravekulturen på 1990-talet, men används nu om vilken fest eller sammankomst som helst bland unga fransktalande.
Teuf kommer av att vända fête (fest/firande). Det blev mainstream via den franska rave- och elektroniska musikscenen på 1990-talet och har hängt kvar sedan dess.
Zarbi
/zar-BEE/
Bokstavlig betydelse: Verlan av 'bizarre' (bisarr)
“Il est zarbi, ce type.”
Den där typen är konstig.
Mindre negativt än 'chelou', mer 'udda' än 'misstänkt'. Används om excentriskt beteende eller ovanliga situationer utan att nödvändigtvis antyda fara.
Medan chelou har en ton av misstänksamhet är zarbi mer lekfullt. Personen som med flit har omaka strumpor, läraren som tar med sin papegoja till lektionen, de är zarbi, inte chelou.
Chanmé
/shahn-MAY/
Bokstavlig betydelse: Verlan av 'méchant' (elak)
“Ce concert était chanmé !”
Den konserten var helt fantastisk!
Liknar svenskans 'sjukt bra' eller 'grymt', ett negativt ord som vänds till något väldigt positivt. Vanligt i parisisk ungdomsslang och i fransk hiphopkultur.
Precis som svenskan kan göra "sjukt" till en komplimang tog franskan méchant (elak) och vände det till chanmé för att betyda "otroligt" eller "grymt". Den här betydelsevändningen är typisk för ungdomsslang i många språk.
Klassiskt argot: traditionellt franskt gatuslang
Argot är äldre än verlan med flera århundraden. Det var från början ett kodspråk för kriminella, tjuvar och Paris underklass, och sipprade sedan in i allmän franska. I dag är många argot-ord så integrerade att talare inte inser att de en gång ansågs vulgära eller kriminella. Le Petit Robert spårar vissa av termerna tillbaka till 1600-talet.
Fric
/FREEK/
Bokstavlig betydelse: Pengar / Kontanter
“J'ai plus de fric, faut que j'aille à la banque.”
Jag har inga kontanter kvar, jag måste gå till banken.
Det vanligaste informella ordet för pengar på franska. Andra slangsynonymer är 'thune' (också mycket vanligt), 'blé' (vete → pengar) och 'oseille' (skräppa → pengar). Franskan har ett ovanligt rikt slangförråd för pengar.
Franskan har anmärkningsvärt många slangord för pengar: fric, thune, blé, oseille, pognon, flouze. Men fric är det mest allmänt förstådda. Det funkar i alla åldrar och i hela Frankrike.
Bagnole
/bah-NYOL/
Bokstavlig betydelse: Bil
“Sa bagnole est tombée en panne sur l'autoroute.”
Hans bil gick sönder på motorvägen.
Standardordet i vardagligt tal för 'bil' (voiture). Så vanligt att många fransktalande inte ens ser det som slang längre. Betydde först en hästvagn och utvecklades sedan till att betyda fordon.
Bagnole är ett sådant argot-ord som blivit så etablerat att det knappt känns som slang. Din mormor kan säga det. Din chef kan också göra det. Det ligger bekvämt mellan formella voiture och mer färgstarka ord som caisse (låda) eller tire.
Bouffe
/BOOF/
Bokstavlig betydelse: Mat / Käk
“On se fait une bouffe ce soir ?”
Ska vi käka ihop i kväll?
Vardagligt ord för mat eller en måltid. 'Se faire une bouffe' (äta en måltid tillsammans) är ett mycket vanligt sätt att föreslå att ses över middag. Verbet 'bouffer' betyder 'att äta' i informell franska.
I ett land där mat nästan är heligt är det logiskt att det vardagliga ordet för att äta finns överallt. Bouffe som substantiv betyder "mat" eller "en måltid". Verbet bouffer betyder "att äta" och känns lite mer entusiastiskt än standardordet manger.
Bosser
/boh-SAY/
Bokstavlig betydelse: Att jobba
“J'ai bossé toute la nuit pour finir ce projet.”
Jag jobbade hela natten för att bli klar med projektet.
Den vardagliga ersättaren till 'travailler' (att arbeta). Antyder att man jobbar hårt. Väldigt vanligt i alla informella sammanhang, du hör det på kontor, i skolan och hemma i hela Frankrike.
Bosser har nästan helt ersatt travailler i vardagligt tal. Det har en lite mer slitig ton: du jobbar inte bara, du kämpar på. Det närbesläktade substantivet boulot (jobb) är lika viktigt. C'est le boulot (så är jobbet) hör du ofta, sagt med en typiskt fransk axelryckning.
Pote
/POHT/
Bokstavlig betydelse: Kompis / Polare
“C'est mon meilleur pote depuis le lycée.”
Han har varit min bästa kompis sedan gymnasiet.
Vardagligt ord för 'vän' eller 'kompis'. Varmare än 'ami' (vän) i dagligt tal. 'Mon pote' motsvarar ungefär 'min polare'.
Medan ami är läroboksordet för "vän" är pote det du faktiskt hör i vardagen. Det signalerar värme och avslappning som ami ibland saknar. C'est mon pote (det är min kompis) antyder riktig närhet.
Truc
/TROOK/
Bokstavlig betydelse: Grej / Saker / Mojäng
“C'est quoi ce truc ? Passe-moi le truc, là.”
Vad är det här för grej? Ge mig grejen där.
Kanske det mest använda utfyllnadsordet i vardaglig franska. Motsvarar 'grej', 'sak', 'mojäng'. Fransktalande använder det många gånger om dagen när de inte kommer på, eller inte bryr sig om, det exakta ordet.
Truc är den franska vardagsordlistans schweiziska armékniv. Kommer du inte ihåg namnet på något? Truc. Vill du prata vagt om en idé? Truc. Den nära kusinen machin fyller samma funktion, och vissa växlar mellan dem i samma mening.
Slang med arabiskt ursprung: invandringens språkliga arv
Decennier av nordafrikansk invandring har berikat franskt slang med ord med arabiskt ursprung. De här termerna var först begränsade till invandrargrupper, men används nu av fransktalande med alla bakgrunder. Det speglar Frankrikes mångkulturella verklighet. Enligt Ethnologues data från 2024 är arabiska det mest talade icke-europeiska språket i Frankrike, med uppskattningsvis 3-4 miljoner talare.
Kiffer
/kee-FAY/
Bokstavlig betydelse: Att älska / Att gilla (från arabiska 'kif', njutning)
“Je kiffe trop cette chanson !”
Jag älskar den här låten!
Ett av de mest lyckade arabiska lånen i franskan. Kommer från maghrebarabiska 'kif' (njutning). Nu helt mainstream, används av fransktalande i alla grupper och av de flesta under 50.
Kiffer är stjärnexemplet på arabisk påverkan i franskt slang. Från maghrebarabiska kif (njutning) har det blivit standardverbet för stark entusiasm i vardagligt tal. Je kiffe är starkare än j'aime (jag gillar) men mer avslappnat än j'adore (jag älskar). Du hör det hela tiden i fransk musik.
🌍 Arabisk påverkan på franskt slang
Utöver kiffer har franskan tagit upp dussintals slangord med arabiskt ursprung: bled (hemort), clebs (hund), flouze (pengar), toubib (läkare), kif-kif (samma sak) och seum (ilska/frustration). Det här språkliga lånet speglar över ett sekel av kulturellt utbyte mellan Frankrike och Nordafrika.
Bled
/BLEHD/
Bokstavlig betydelse: Hemort / By (från arabiska 'bled', land)
“Cet été, je retourne au bled voir ma famille.”
I sommar åker jag tillbaka till hemlandet för att träffa familjen.
Användes först av nordafrikanska invandrare om hemlandet eller hemby(n). Nu används det bredare av alla fransktalande om en liten, avlägsen ort, ibland kärleksfullt, ibland nedlåtande.
Bled har två tydliga användningar. För talare med nordafrikansk bakgrund syftar det ofta kärleksfullt på det egna ursprungslandet. För andra fransktalande betyder det ofta en liten, tråkig håla. On habite dans un bled paumé (Vi bor i en håla mitt ute i ingenstans) fångar den andra betydelsen.
Seum
/SUHM/
Bokstavlig betydelse: Ilska / Frustration (från arabiska 'sem', gift)
“J'ai le seum, j'ai raté mon train.”
Jag är så frustrerad, jag missade tåget.
Uttrycker en särskild sorts bitter frustration. Du hade något inom räckhåll och tappade det. Blev enormt populärt efter Frankrikes VM-seger 2018 när förlorande lags fans sa 'on a le seum'. Nu mainstream bland under 30.
Avoir le seum (att ha seum) uttrycker en väldigt specifik känsla: bitter frustration över något som nästan gick vägen. Det gick från förortsslang till nationellt ordförråd under fotbolls-VM 2018 och har hängt kvar sedan dess.
Vardagliga informella uttryck
De här uttrycken är inte strikt argot eller verlan, men de är viktiga för att låta naturlig på informell franska.
Crevé(e)
/kreh-VAY/
Bokstavlig betydelse: Punkterad / Sprucken (bokstavligt)
“Je suis crevée, j'ai couru dix kilomètres.”
Jag är helt slut, jag sprang tio kilometer.
Standard i vardagstal för att säga 'helt slut'. Betyder bokstavligen 'punkterad' (som ett däck). Mer dramatiskt än 'fatigué(e)' (trött). Förstås och används i hela Frankrike.
När fatigué (trött) inte räcker tar crevé över. Bilden är tydlig: du är så slut att du har punkterats som ett däck. Det är dramatiskt på ett sätt som passar franskans uttrycksfullhet.
Veinard(e)
/veh-NAHR / veh-NAHRD/
Bokstavlig betydelse: Tursam person (från 'veine', tur/ven)
“T'as eu des places pour le concert ? Veinard !”
Fick du biljetter till konserten? Vilken tur!
Vardagligt sätt att kalla någon tursam. Kommer från 'veine' som betyder både 'ven' och 'tur' på franska. Kopplingen mellan vener och tur är speciell för franskan, kanske kopplad till idén om att tur flyter i blodet.
Kopplingen mellan veine (ven) och tur är en egenhet i franskan som saknar direkt motsvarighet i svenskan. När du kallar någon veinard säger du att turen rinner i deras ådror.
Nickel
/nee-KEHL/
Bokstavlig betydelse: Nickel (metallen, blank, perfekt)
“T'es prêt ?, Ouais, nickel !”
Är du redo?, Ja, perfekt!
Betyder 'perfekt', 'skinande rent' eller 'allt är lugnt'. Kommer från metallens blanka kvalitet. 'C'est nickel' (det är perfekt) hörs hela tiden i vardagliga franska samtal.
Nickel fyller rollen som ett avslappnat "perfekt" på franska. Lägenheten är städad? Nickel. Planen funkar? Nickel. Allt är klart? Nickel. Det är ett av de där orden du kan höra tio gånger om dagen i Frankrike.
Parisisk vs. banlieue vs. regional slang
Franskt slang är inte enhetligt. Var du är och vem du är påverkar vilka ord du använder.
| Kontext | Kännetecken | Exempel |
|---|---|---|
| Paris (inom stadskärnan) | Klassiskt argot + lite verlan, mer polerat | C'est sympa (Det är trevligt) |
| Banlieue (förorter) | Mycket verlan, arabiska lån, hiphop-inflytande | C'est chanmé (Det är grymt) |
| Södra Frankrike | Occitanskt färgade uttryck, tydlig accent | Peuchère ! (Åh nej!, Marseille) |
| Québec (Kanada) | Joual-system, lån från engelska, gammal normandisk franska | C'est malade ! (Det är galet!) |
| Belgien | Belgisk-franska uttryck | Ça fait ça (Så är det) |
| Schweiz | Särdrag i schweizisk franska | Septante (70, jämfört med Frankrikes soixante-dix) |
Den största skillnaden går mellan storstadsfranska i Frankrike och Québec. En parisare som säger C'est ouf ! och en montrealbo som säger C'est malade ! menar samma sak, men inget av uttrycken låter naturligt i den andras stad. Québecs joual bygger på århundraden gammal normandisk franska och lånord från engelska, vilket skapar ett slangsystem som är helt fristående från argot och verlan.
⚠️ Registerkänsla är avgörande på franska
Fransk kultur har en stark känsla för språkligt register. Om du använder tungt slang (verlan, arabiska lån) i formella sammanhang (anställningsintervjuer, träffa en partners föräldrar, professionella mejl) kan det ge ett tydligt negativt intryck. Standardfranska (français soutenu) och slang (français familier) behandlas nästan som två olika språk. Lär dig båda, men vet när du ska använda vilket.
Hur du svarar på franskt slang
När någon använder slang med dig signalerar det att de ser dig som en insider. Här är naturliga svar.
| De säger | Betydelse | Du svarar |
|---|---|---|
| C'est ouf ! | Det är galet! | Grave ! (Verkligen!) / Trop ouf ! (Så galet!) |
| T'es relou | Du är jobbig | Mais non ! (Nej då!) / Arrête (Sluta) |
| Je kiffe | Jag älskar det | Moi aussi je kiffe (Jag älskar det också) |
| J'ai le seum | Jag är så frustrerad | C'est normal (Det är förståeligt) / Pas de chance (Otur) |
| C'est chelou | Det är skumt | Carrément (Verkligen) / Ouais, bizarre (Ja, konstigt) |
| Nickel ! | Perfekt! | Nickel (Perfekt) / Top ! (Toppen!) |
Öva med riktigt franskt innehåll
Det bästa sättet att ta in franskt slang är genom immersion. Fransk film är full av informellt språk. Filmer som La Haine (1995) gjorde förortsslang stort på bioduken, medan serier som Lupin och Emily in Paris visar olika register i modern franska.
Wordy låter dig titta på franska filmer och serier med interaktiva undertexter. När en karaktär slänger in ett verlan-ord eller ett argot-uttryck kan du trycka på det och se betydelse, etymologi och registernivå i realtid. I stället för att memorera slang från en lista plockar du upp det naturligt från autentiska samtal.
För mer franskt innehåll, utforska vår blogg med guider om allt från hur man säger hej på franska till de bästa filmerna för att lära sig franska. Besök också vår sida för att lära dig franska och börja öva i dag.
Vanliga frågor
Vad är verlan på franska?
Vad är skillnaden mellan argot och verlan?
Är franskt slang samma i Frankrike och Québec?
Är det okej att använda franskt slang med främlingar?
Vilka franska slangord kommer från arabiska?
Källor och referenser
- Le Petit Robert, Dictionnaire de la langue française, utgåva 2025
- Centre National de Ressources Textuelles et Lexicales (CNRTL), etymologi och ordhistoria för franska ord
- Eble, C., Slang and Sociability: In-Group Language Among College Students (University of North Carolina Press)
- Ethnologue: Languages of the World, 27:e utgåvan (2024), uppslaget om franska språket
- Organisation internationale de la Francophonie (OIF), La langue française dans le monde, 2022
Börja lära dig med Wordy
Titta på riktiga filmklipp och bygg upp ditt ordförråd medan du tittar. Gratis att ladda ner.
