Franska slangord och uttryck: 20+ argot och verlan du måste kunna
Snabbt svar
Det viktigaste franska slanget brukar delas in i två system: argot, traditionellt gatuslang som "fric" för pengar och "bouffe" för mat, och verlan, slang där man vänder på stavelser, som "meuf" från "femme" och "ouf" från "fou". Tillsammans utgör de grunden för vardaglig, informell franska som talas av miljontals i Frankrike och i den franskspråkiga världen.
Det korta svaret
Franskt slang bygger på två system: argot (traditionellt gatuköksvokabulär) och verlan (slang där man vänder på stavelser). Ord som kiffer (att älska), meuf (kvinna) och ouf (galet) används dagligen av miljontals fransktalande, särskilt yngre generationer. Att förstå de här uttrycken är viktigt för att hänga med i franska filmer, musik och riktiga samtal.
Franska talas av cirka 321 miljoner människor världen över i 29 länder, enligt Organisation internationale de la Francophonie (OIF). Läroböcker lär ut standardfranska, men språket på gatorna i Paris, Lyon och Marseille är fullt av slang. Det har vuxit fram ur århundraden av arbetarkultur, invandring och ungdomars kreativitet.
"Slang är inte en förvanskning av språket, det är språket när det är som mest kreativt. Fransk argot och verlan är levande bevis på att talare ständigt återuppfinner sina uttrycksverktyg."
(Connie Eble, Slang and Sociability, University of North Carolina Press)
Den här guiden tar upp 20+ viktiga franska slangord, sorterade efter kategori: verlanuttryck, klassisk argot, slang med arabiskt ursprung och vardagliga informella ord. Varje post har uttal, kulturell kontext och verklig användning, så att du låter naturlig och inte som en lärobok.
Snabböversikt: franskt slang i korthet
Förstå verlan: Frankrikes slang där man vänder på stavelser
Innan du går in på enskilda ord hjälper det att förstå verlan, slangsystmet som gör franskan extra kreativ. Ordet verlan är i sig verlan av l'envers (omvänt, baklänges). Tekniken fungerar genom att vända på stavelser: femme blir meuf, louche blir chelou, fou blir ouf.
Verlan uppstod i banlieues (arbetarklassförorter) runt Paris i mitten av 1900-talet. Det blev mainstream på 1990-talet via fransk hiphop och film. Enligt Centre National de Ressources Textuelles et Lexicales (CNRTL) har vissa verlanord blivit så vanliga att talare inte längre ser dem som omvända ord.
Forskning i Le Petit Roberts utgåva 2025 noterar att verlanord nu finns i formella ordböcker. Det visar att de är helt integrerade i modern franska. Här är de viktigaste.
Ouf
/OOF/
Bokstavlig betydelse: Verlan av 'fou' (galen)
“C'est ouf comme il a changé !”
Det är galet hur mycket han har förändrats!
Extremt vanligt bland unga fransktalande. Används för att uttrycka förvåning, misstro eller intensitet. Kan vara positivt ('C'est ouf ce film!', Den filmen är helt galen!) eller neutralt.
Ouf är troligen det mest använda verlanordet i dagens franska. Det är en omvändning av fou (galen). Det har nästan helt ersatt ursprungsordet i vardagligt tal bland personer under 40. Du hör det hela tiden i franska filmer, på sociala medier och i vardagliga samtal.
Meuf
/MUHF/
Bokstavlig betydelse: Verlan av 'femme' (kvinna)
“T'as vu cette meuf ? Elle est trop stylée.”
Såg du den där tjejen? Hon är så stilig.
Det vanliga informella ordet för 'kvinna' eller 'tjej' i ungdomsfranska. Inte automatiskt respektlöst, men sammanhanget spelar roll. Tonen avgör om det är neutralt eller objektifierande.
Meuf visar perfekt hur produktivt verlan är. Femme (fam) vänds till meuf. Det är nu standardordet informellt för "kvinna" eller "tjej" bland unga fransktalande, ungefär som "tjej" i vardaglig svenska. Den maskulina motsvarigheten är mec (kille).
Chelou
/sheh-LOO/
Bokstavlig betydelse: Verlan av 'louche' (skum)
“Ce quartier est chelou la nuit.”
Det här området är skumt på natten.
Beskriver något misstänkt, konstigt eller obehagligt. Väldigt vanligt i vardagstal. Har till stor del ersatt 'louche' i informella register bland yngre talare.
När något känns fel är chelou ordet. Det förmedlar samma obehag som "skumt" eller "suspekt" på svenska. En person, en situation, ett område, allt kan vara chelou.
Relou
/reh-LOO/
Bokstavlig betydelse: Verlan av 'lourd' (tung)
“Arrête, t'es trop relou !”
Sluta, du är så jobbig!
Används om någon eller något som är tröttsamt, klängigt eller störigt. Ett av de vanligaste verlanadjektiven. 'Lourd' i standardfranska betyder 'tung' men i slang betydde det redan 'jobbig' innan verlanvändningen.
Relou säger du om någon som inte fattar vinken, drar samma skämt tre gånger eller fortsätter sms:a efter att du sagt god natt. Ordet fångar en särskild sorts ihärdig irritation som svenskan ofta behöver flera ord för.
Keuf
/KUHF/
Bokstavlig betydelse: Verlan av 'flic' (snut)
“Attention, y'a des keufs au coin de la rue.”
Se upp, det står snutar vid gatuhörnet.
Informellt ord för polisen. 'Flic' var redan slang för polis, så 'keuf' är verlan av ett slangord. Det visar hur lager på lager franskt informellt språk kan vara.
Här blir verlan härligt rekursivt. Flic är redan argot för "polis". Sedan vänder verlan flic till keuf. Slang på slang, ett perfekt exempel på hur de här två systemen hänger ihop.
🌍 Dubbel verlan: när slang vänds en gång till
Vissa verlanord har vänds igen eftersom de blev för mainstream. Meuf blev feumeu, och arabe → beur (verlan) → rebeu (verlan igen). Den här cykeln visar att slang i grunden markerar grupptillhörighet. När utomstående tar över skapar gruppen nya former.
Teuf
/TUHF/
Bokstavlig betydelse: Verlan av 'fête' (fest)
“On fait une teuf samedi, tu viens ?”
Vi har fest på lördag, kommer du?
Standardordet bland unga för 'fest'. Förknippades först med ravekultur på 1990-talet, men används nu om vilken fest eller sammankomst som helst bland unga fransktalande.
Teuf kommer av att vända fête (fest/firande). Det blev vanligt via den franska rave- och elektroniska musikscenen på 1990-talet. Det har hängt kvar sedan dess.
Zarbi
/zar-BEE/
Bokstavlig betydelse: Verlan av 'bizarre' (bisarr)
“Il est zarbi, ce type.”
Den där typen är konstig.
Mindre negativt än 'chelou', mer 'udda' än 'misstänkt'. Används om excentriskt beteende eller ovanliga situationer utan att antyda fara.
Medan chelou har en ton av misstänksamhet är zarbi mer lekfullt. Personen som medvetet har olika strumpor, läraren som tar med sin papegoja till lektionen, de är zarbi, inte chelou.
Chanmé
/shahn-MAY/
Bokstavlig betydelse: Verlan av 'méchant' (elak/ond)
“Ce concert était chanmé !”
Den konserten var grym!
Liknar svenskans 'sjukt bra', ett negativt ord som blir något väldigt positivt. Vanligt i parisisk ungdomsslang och i fransk hiphopkultur.
Precis som svenskan kan använda "sjukt" som beröm tog franskan méchant (elak) och vände det till chanmé för att betyda "otroligt" eller "grymt". Den här betydelsevändningen är typisk för ungdomsslang i många språk.
Klassisk argot: traditionellt franskt gatuslang
Argot är äldre än verlan med flera århundraden. Det var från början ett kodspråk för kriminella, tjuvar och Paris underklass. Med tiden sipprade det in i vanlig franska. I dag är många argotord så integrerade att talare inte märker att de en gång ansågs vulgära eller kriminella. Le Petit Robert spårar vissa av de här orden till 1600-talet.
Fric
/FREEK/
Bokstavlig betydelse: Pengar / Kontanter
“J'ai plus de fric, faut que j'aille à la banque.”
Jag har slut på cash, jag måste gå till banken.
Det vanligaste informella ordet för pengar på franska. Andra slangsynonymer är 'thune' (också mycket vanligt), 'blé' (vete → pengar) och 'oseille' (syra → pengar). Franskan har ett ovanligt rikt slangförråd för pengar.
Franskan har otroligt många slangord för pengar: fric, thune, blé, oseille, pognon, flouze. Men fric är det mest allmänt förstådda. Det fungerar i alla åldrar och regioner i Frankrike.
Bagnole
/bah-NYOL/
Bokstavlig betydelse: Bil
“Sa bagnole est tombée en panne sur l'autoroute.”
Hans bil fick motorstopp på motorvägen.
Det vanliga informella ordet för 'bil' (voiture). Så vanligt att många fransktalande inte längre ser det som slang. Betydde först en hästvagn, och utvecklades sedan till att betyda fordon.
Bagnole är ett argotord som blivit så etablerat att det knappt känns som slang. Din mormor kan säga det. Din chef kan också göra det. Det ligger mellan formella voiture och mer färgstarka ord som caisse (låda) eller tire (dragare).
Bouffe
/BOOF/
Bokstavlig betydelse: Mat / Käk
“On se fait une bouffe ce soir ?”
Ska vi käka ihop ikväll?
Informellt ord för mat eller en måltid. 'Se faire une bouffe' (äta ihop) är ett väldigt vanligt sätt att föreslå middag tillsammans. Verbet 'bouffer' betyder 'äta' i informell franska.
I ett land där mat nästan är heligt är det logiskt att det informella ordet för att äta finns överallt. Bouffe som substantiv betyder "mat" eller "en måltid". Verbet bouffer betyder "äta" och känns lite mer entusiastiskt än standardordet manger.
Bosser
/boh-SAY/
Bokstavlig betydelse: Jobba
“J'ai bossé toute la nuit pour finir ce projet.”
Jag jobbade hela natten för att bli klar med projektet.
Den vardagliga informella ersättningen för 'travailler' (jobba). Antyder att man sliter. Väldigt vanligt i alla informella sammanhang, du hör det på kontor, i skolan och hemma i hela Frankrike.
Bosser har nästan helt ersatt travailler i vardagligt tal. Det har en mer ansträngd ton, du jobbar inte bara, du sliter. Det närbesläktade substantivet boulot (jobb) är lika viktigt. C'est le boulot (så är jobbet) hör du ofta, sagt med en typiskt fransk axelryckning.
Pote
/POHT/
Bokstavlig betydelse: Kompis / Polare
“C'est mon meilleur pote depuis le lycée.”
Han har varit min bästa polare sedan gymnasiet.
Det informella ordet för 'vän' eller 'kompis'. Varmare än 'ami' (vän) i vardagstal. 'Mon pote' motsvarar ungefär 'min polare' på svenska.
Medan ami är läroboksordet för "vän" är pote det du faktiskt hör i vardagen. Det känns varmare och mer avslappnat än ami. C'est mon pote (det är min polare) antyder riktig närhet.
Truc
/TROOK/
Bokstavlig betydelse: Grej / Saker / Mojäng
“C'est quoi ce truc ? Passe-moi le truc, là.”
Vad är det här för grej? Ge mig den där grejen.
Kanske det mest använda utfyllnadsordet i informell franska. Motsvarar 'grej', 'saker', 'mojäng'. Fransktalande använder det många gånger om dagen när de inte kommer på, eller inte bryr sig om, det exakta ordet.
Truc är den franska vardagsordlistans schweiziska armékniv. Kommer du inte ihåg namnet på något? Truc. Vill du prata vagt om en idé? Truc. Den nära kusinen machin fyller samma funktion, och vissa växlar mellan dem i samma mening.
Slang med arabiskt ursprung: invandringens språkliga arv
Årtionden av nordafrikansk invandring har berikat franskt slang med ord med arabiskt ursprung. De här orden var först begränsade till invandrargrupper. Nu används de av fransktalande med alla bakgrunder. Det speglar Frankrikes mångkulturella verklighet. Enligt Ethnologues data från 2024 är arabiska det mest talade icke-europeiska språket i Frankrike, med uppskattningsvis 3-4 miljoner talare.
Kiffer
/kee-FAY/
Bokstavlig betydelse: Älska / Gilla (från arabiska 'kif', njutning)
“Je kiffe trop cette chanson !”
Jag älskar den här låten!
Ett av de mest lyckade arabiska lånen i franskan. Kommer från maghrebarabiska 'kif' (njutning). Nu helt mainstream, används av fransktalande med alla bakgrunder och av de flesta under 50.
Kiffer är ett tydligt exempel på arabisk påverkan på franskt slang. Från maghrebarabiska kif (njutning) har det blivit standardverbet för stark entusiasm. Je kiffe är starkare än j'aime (jag gillar) men mer vardagligt än j'adore (jag älskar). Du hör det hela tiden i fransk musik.
🌍 Arabisk påverkan på franskt slang
Utöver kiffer har franskan tagit upp många slangord med arabiskt ursprung: bled (hemort), clebs (hund), flouze (pengar), toubib (läkare), kif-kif (samma sak) och seum (ilska/frustration). Det här språkliga lånet speglar över ett sekel av kulturellt utbyte mellan Frankrike och Nordafrika.
Bled
/BLEHD/
Bokstavlig betydelse: Hemort / By (från arabiska 'bled', land)
“Cet été, je retourne au bled voir ma famille.”
I sommar åker jag tillbaka till hemorten för att träffa familjen.
Användes först av nordafrikanska invandrare om hemlandet eller byn. Nu används det bredare av fransktalande för att betyda en liten avlägsen ort, ibland kärleksfullt, ibland nedlåtande.
Bled har två tydliga användningar. För talare med nordafrikansk bakgrund syftar det ofta kärleksfullt på ursprungslandet. För andra fransktalande betyder det ofta en liten, tråkig håla. On habite dans un bled paumé (Vi bor i en håla ute i ingenstans) visar den andra betydelsen.
Seum
/SUHM/
Bokstavlig betydelse: Ilska / Frustration (från arabiska 'sem', gift)
“J'ai le seum, j'ai raté mon train.”
Jag är så frustrerad, jag missade tåget.
Uttrycker en bitter frustration, du hade något inom räckhåll och förlorade det. Blev väldigt populärt efter Frankrikes VM-seger 2018 när förlorande lags fans sa 'on a le seum'. Nu mainstream bland under 30.
Avoir le seum (att ha seum) uttrycker en specifik känsla: bitter frustration över något som nästan var ditt. Det gick från förortsslang till nationellt ordförråd under fotbolls-VM 2018 och har stannat kvar.
Vardagliga informella uttryck
De här uttrycken är inte strikt argot eller verlan, men de är viktiga för att låta naturlig på informell franska.
Crevé(e)
/kreh-VAY/
Bokstavlig betydelse: Sprucken / Punkterad (bokstavligt)
“Je suis crevée, j'ai couru dix kilomètres.”
Jag är helt slut, jag sprang tio kilometer.
Det vanliga informella sättet att säga 'helt slut'. Betyder bokstavligen 'sprucken' (som ett däck). Mer dramatiskt än 'fatigué(e)' (trött). Förstås och används överallt i Frankrike.
När fatigué (trött) inte räcker tar crevé över. Bilden är tydlig: du är så trött att du spruckit som ett punkterat däck. Det är dramatiskt på ett sätt som passar franskans uttrycksfullhet.
Veinard(e)
/veh-NAHR / veh-NAHRD/
Bokstavlig betydelse: Tursam person (från 'veine', tur/ven)
“T'as eu des places pour le concert ? Veinard !”
Fick du biljetter till konserten? Vilken tur!
Informellt sätt att kalla någon tursam. Kommer från 'veine' som betyder både 'ven' och 'tur' på franska. Kopplingen mellan vener och tur är speciell för franskan, kanske kopplad till idén att tur flyter i blodet.
Kopplingen mellan veine (ven) och tur är en fransk egenhet som saknar direkt motsvarighet i svenskan. När du kallar någon veinard säger du att turen rinner i deras ådror.
Nickel
/nee-KEHL/
Bokstavlig betydelse: Nickel (metallen, blank, perfekt)
“T'es prêt ?, Ouais, nickel !”
Är du redo?, Ja, perfekt!
Betyder 'perfekt', 'skinande rent' eller 'allt är lugnt'. Kommer från metallens blanka kvalitet. 'C'est nickel' (det är perfekt) hörs hela tiden i vardagliga franska samtal.
Nickel fyller rollen som ett informellt "perfekt" på franska. Lägenheten är ren? Nickel. Planen funkar? Nickel. Allt är klart? Nickel. Det är ett ord du kan höra tio gånger om dagen i Frankrike.
Parisisk vs. banlieue vs. regional slang
Franskt slang är inte enhetligt. Var du är och vem du är påverkar vilka ord du använder.
| Kontext | Kännetecken | Exempel |
|---|---|---|
| Paris (inom stadskärnan) | Klassisk argot + lite verlan, mer polerat | C'est sympa (Det är trevligt) |
| Banlieue (förorter) | Mycket verlan, arabiska lån, hiphopinfluenser | C'est chanmé (Det är grymt) |
| Södra Frankrike | Occitanskt färgade uttryck, tydlig accent | Peuchère ! (Åh nej!, Marseille) |
| Québec (Kanada) | Joual-system, lån från engelska, gammal normandisk franska | C'est malade ! (Det är galet!) |
| Belgien | Belgisk-franska uttryck | Ça fait ça (Så är det) |
| Schweiz | Särdrag i schweizisk franska | Septante (70, jämfört med Frankrikes soixante-dix) |
Den största skillnaden går mellan storstadsfranska i Frankrike och Québec. En parisare som säger C'est ouf ! och en montrealare som säger C'est malade ! menar samma sak. Men inget av uttrycken låter naturligt i den andras stad. Québecs joual bygger på århundraden gammal normandisk franska och lånord från engelska. Det skapar ett slangsysten som är helt fristående från argot och verlan.
⚠️ Registerkänsla är avgörande på franska
Fransk kultur har en stark känsla för språkligt register. Om du använder tungt slang (verlan, arabiska lån) i formella sammanhang (anställningsintervjuer, träffa en partners föräldrar, professionella mejl) kan det ge ett mycket negativt intryck. Standardfranska (français soutenu) och slang (français familier) behandlas nästan som separata språk. Lär dig båda, men vet när du ska använda vilket.
Hur du svarar på franskt slang
När någon använder slang med dig signalerar det att de ser dig som en insider. Här är naturliga svar.
| De säger | Betydelse | Du svarar |
|---|---|---|
| C'est ouf ! | Det är galet! | Grave ! (Verkligen!) / Trop ouf ! (Så galet!) |
| T'es relou | Du är jobbig | Mais non ! (Nej då!) / Arrête (Sluta) |
| Je kiffe | Jag älskar det | Moi aussi je kiffe (Jag älskar det också) |
| J'ai le seum | Jag är så frustrerad | C'est normal (Det är förståeligt) / Pas de chance (Otur) |
| C'est chelou | Det är skumt | Carrément (Helt klart) / Ouais, bizarre (Ja, konstigt) |
| Nickel ! | Perfekt! | Nickel (Perfekt) / Top ! (Toppen!) |
Öva med riktigt franskt innehåll
Det bästa sättet att ta till sig franskt slang är genom immersion. Fransk film är full av informellt språk. Filmer som La Haine (1995) gjorde förortsslang känt på bioduken, medan serier som Lupin och Emily in Paris visar olika register i modern franska.
Wordy låter dig titta på franska filmer och serier med interaktiva undertexter. När en karaktär säger ett verlanord eller ett argotuttryck kan du trycka på det. Då ser du betydelse, etymologi och registernivå i realtid. I stället för att memorera slang från en lista lär du dig det naturligt från autentiska samtal.
För mer franskt innehåll kan du utforska vår blog med guider om allt från hur man säger hej på franska till de bästa filmerna för att lära sig franska. Besök också vår sida för att lära dig franska och börja öva i dag.
Vanliga frågor
Vad är verlan på franska?
Vad är skillnaden mellan argot och verlan?
Är franskt slang samma i Frankrike och Québec?
Är det okej att använda franskt slang med främlingar?
Vilka franska slangord kommer från arabiska?
Källor och referenser
- Le Petit Robert, Dictionnaire de la langue française, utgåva 2025
- Centre National de Ressources Textuelles et Lexicales (CNRTL), etymologi och ordhistoria för franska ord
- Eble, C., Slang and Sociability: In-Group Language Among College Students (University of North Carolina Press)
- Ethnologue: Languages of the World, 27:e utgåvan (2024), uppslagsartikel om franska språket
- Organisation internationale de la Francophonie (OIF), La langue française dans le monde, 2022
Börja lära dig med Wordy
Titta på riktiga filmklipp och bygg upp ditt ordförråd medan du tittar. Gratis att ladda ner.
