← Tillbaka till bloggen
🇯🇵Japanska

Japanska siffror 1-100: Den kompletta guiden till att räkna på japanska

Av Sandor13 februari 202610 min läsning

Snabbt svar

Japanska har två talsystem: sino-japanska (ichi, ni, san) som används för det mesta av räkning och matematik, och inhemsk japanska (hitotsu, futatsu, mittsu) som används när du räknar saker utan specifika räkneord. Det sino-japanska systemet är det du behöver för siffrorna 1-100. Grundmönstret: 11 är "juu ichi" (tio-ett), 20 är "ni juu" (två-tio) och 25 är "ni juu go" (två-tio-fem).

Japanska siffror är en unik utmaning: språket har inte bara ett utan två kompletta räknesystem. Det sino-japanska systemet (lånat från kinesiskan för över tusen år sedan) används för det mesta av modern räkning, medan det inhemska japanska systemet lever kvar för att räkna allmänna föremål och i kulturella traditioner.

Japanska talas av cirka 125 miljoner människor, främst i Japan, enligt Ethnologues data från 2024. Japan Foundation rapporterar att över 3,8 miljoner människor världen över studerar japanska som främmande språk. Oavsett om du handlar i Tokyo, läser en meny i Osaka eller hör en animefigur rabbla siffror, är det avgörande att behärska det sino-japanska räknesystemet.

"Samexistensen mellan inhemska japanska och sino-japanska talsystem skapar en uttrycksrikedom som saknar motstycke i europeiska språk. Valet mellan läsningar bär ofta subtila nyanser av formalitet, tradition och till och med vidskepelse."

(Masayoshi Shibatani, The Languages of Japan, Cambridge University Press, 1990)

Den här guiden går igenom de sino-japanska talen 1-100, förklarar det inhemska räknesystemet, introducerar det viktiga begreppet räkneord och utforskar den djupa kulturella betydelsen av tal i det japanska samhället.

JapanskaSvenskaUttal
一 (いち)1ichi
二 (に)2ni
三 (さん)3san
四 (し/よん)4shi / yon
五 (ご)5go
六 (ろく)6roku
七 (しち/なな)7shichi / nana
八 (はち)8hachi
十 (じゅう)10juu
百 (ひゃく)100hyaku

Tal 1-10: Grundsystemet

De sino-japanska talen 1-10 är grunden för alla större tal. Var extra uppmärksam på 4, 7 och 9, som alla har två giltiga läsningar.

⚠️ Undvik Shi och Ku

Talet 4 (shi) låter exakt som 死 (död), och 9 (ku) låter som 苦 (lidande). Japansktalande undviker aktivt dessa läsningar i de flesta sammanhang. Hotell och sjukhus hoppar ofta över rum med numren 4, 9, 42 (shi-ni = "till döds") och 49 (shi-ku = "död och lidande"). Utgå alltid från yon för 4 och kyuu för 9, om du inte vet att sammanhanget kräver det andra.


Tal 11-20: Det multiplikativa mönstret

Från och med 11 blir japanska tal väldigt logiska. Mönstret är juu (tio) + ental. Du behöver inga nya ord, kombinera bara det du redan kan.

Lägg märke till skiftet vid 20: ni juu betyder bokstavligen "två tior". Den här multiplikativa logiken är nyckeln till hela systemet. Där svenskan har egna ord för "elva" och "tolv", säger japanskan helt enkelt "tio-ett" och "tio-två".


Tiotalen: 20 till 100

Varje tiotal följer mönstret: ental + juu (tio). Det enda nya ordet du behöver är hyaku (百) för 100.

Systemet är helt genomskinligt: om du kan siffrorna 1-9 och ordet juu (tio) kan du bygga alla tiotal. Den här matematiska elegansen gäller även sammansatta tal.


Sammansatta tal (21-99): Byggklossar

Sammansatta tal kombinerar tiotal och ental utan något bindande ord, du sätter dem bara bredvid varandra. Mönstret är ental + juu + ental.

Det finns inget japanskt motsvarande "och" mellan tiotal och ental. Ni juu go (25) är helt enkelt "två-tio-fem". Den här direktheten gör japanska sammansatta tal kortare och snabbare att säga än sina västerländska motsvarigheter.

💡 Ljudförändringar i sammansättningar

När du räknar med vissa räkneord får vissa tal ljudförändringar (rendaku). Till exempel blir ichi + hyaku till hyaku (inte ichi-hyaku), san + hyaku blir san-byaku (inte san-hyaku), och roku + hyaku blir roppyaku. Dessa förändringar gäller bara med vissa räkneord och i hundratal. Grundsystemet 1-99 har inga sådana komplikationer.


Över 100: Hundratal och tusental

Större tal följer samma multiplikativa logik, med några viktiga ljudförändringar.

En viktig skillnad mot västerländska språk: japanskan grupperar stora tal i tiotusental (man, 万), inte i tusental. Så en miljon är inte "tusen tusen" utan hyaku man (hundra tiotusental). Den här skillnaden skapar ofta förvirring när man översätter stora tal mellan japanska och svenska.


Det inhemska japanska räknesystemet

Vid sidan av det sino-japanska systemet har japanskan ett inhemskt räknesystem. Man använder det för att räkna allmänna föremål (utan specifika räkneord) och i olika traditionella sammanhang. Det går bara upp till 10.

Du hör dessa hela tiden i vardagen. Beställa på restaurang: mittsu kudasai (tre, tack). Räkna äpplen i en butik: futatsu. När du inte vet vilket räkneord som passar, är det inhemska systemet ett säkert val upp till 10.


Introduktion till räkneord (Josuushi)

Japanskan kräver särskilda räkneord när du räknar specifika kategorier av saker. Det här finns inte i svenskan och är en av de svåraste delarna av talsystemet.

Japans kulturmyndighet rapporterar att det finns över 500 räkneord i japanskan, även om bara cirka 30-40 används ofta i vardagen. Man lär sig systemet gradvis genom exponering, inte genom ren utantillinlärning.

💡 Överlevnadsstrategi för räkneord

När du inte kan rätt räkneord, använd det inhemska japanska systemet (hitotsu, futatsu, mittsu...) upp till 10. Det fungerar för nästan alla allmänna föremål och blir alltid förstått, även om det inte är det mest exakta valet. Japansktalande uppskattar ansträngningen och förstår dig utan problem.


Ordningstal på japanska

Japanska ordningstal bildas genom att lägga prefixet dai- (第) före talet, eller suffixet -banme (番目) efter det. Båda används mycket.

Dai- är mer formellt och litterärt (第一章 = kapitel 1), medan -banme är mer vardagligt (一番目の人 = den första personen). I vardagligt tal hoppar japanskan ofta över ordningstal helt. Man använder sammanhang eller specifika räkneord för att visa ordning.


Talens kulturella betydelse i Japan

Tal i japansk kultur bär stark symbolik. Det påverkar allt från sjukhusrum till summor i bröllopsgåvor.

Otursnumret 4 (shi/死): Det viktigaste tal-tabut i Japan. Läsningen shi för 4 är en homofon till 死 (död). Sjukhus saknar ofta en fjärde våning och rum 4. Presentset innehåller aldrig 4 saker. Enligt kulturmyndighetens undersökning 2023 är detta undvikande djupt rotat i alla åldersgrupper.

Otursnumret 9 (ku/苦): Läsningen ku för 9 låter som 苦 (lidande eller plåga). Tillsammans med 4 är talet 49 (shi-ku) särskilt fruktat, eftersom det kan uppfattas som "lidande till döds". Sjukhusavdelningar och hotell undviker dessa kombinationer.

Turnumret 7 (nana/shichi): Sju ses som ett turnummer i Japan. Det påverkas både av buddhistiska traditioner (de sju lyckogudarna, 七福神) och västerländskt kulturutbyte. Festivalen Tanabata (七夕, den sjunde kvällen) infaller den 7 juli och är en av Japans mest älskade högtider.

Turnumret 8 (hachi): Talet 8 anses mycket lyckobringande i Japan. Kanji 八 blir bredare nedtill och symboliserar växande välstånd (suehirogari, 末広がり). Registreringsskyltar med 8888 kostar ofta extra mycket. Invigningen av OS i Peking 2008 började berömt kl. 20:08 den 08/08/08, vilket speglar den delade östasiatiska vördnaden för talet.

Summor i bröllopsgåvor: Pengagåvor vid japanska bröllop ska alltid vara i udda tal (30 000 yen, 50 000 yen), eftersom jämna tal kan delas och symboliserar separation. Talet 20 000 undviks. Summan 40 000 är tabu eftersom den kombinerar ett jämnt tal med den dödsassocierade 4:an.

🌍 Ordlek med tal (Goroawase)

Japanskan använder ofta ordlek med tal som kallas goroawase (語呂合わせ). Eftersom varje siffra har flera läsningar kan tal stava ord: 4649 kan läsas som yo-ro-shi-ku (trevligt att träffas), 39 som san-kyuu (tack), och 1564 som hi-go-ro-shi (fördriva tiden). Systemet används för telefonnummer, lösenord och till och med datum.


Öva med äkta japanskt innehåll

Japanska tal dyker upp i många sammanhang. Det gäller allt från hur priser ropas ut i närbutiker till räknesånger i anime och den sifferintensiva världen i japansk basebollkommentering. Exponering i verkliga situationer är viktig för att få in räkneord och ljudförändringar.

Japanska filmer och anime ger bra talträning. Scener med shopping, skola och sport är extra användbara. Besök vår guide till de bästa filmerna för att lära sig japanska för topptips i olika genrer.

Wordy hjälper dig att öva japanska tal i autentiska sammanhang med interaktiva undertexter på japanska filmer och serier. När ett tal eller ett räkneord dyker upp kan du trycka på det för att se kanji, hiragana-läsning och betydelse. Kolla vår blogg för fler resurser för att lära dig japanska, eller gå till vår sida för att lära dig japanska och börja öva i dag.

Vanliga frågor

Vad heter siffrorna 1-10 på japanska?
I det sino-japanska systemet: ichi (一, 1), ni (二, 2), san (三, 3), shi/yon (四, 4), go (五, 5), roku (六, 6), shichi/nana (七, 7), hachi (八, 8), kyuu/ku (九, 9), juu (十, 10). 4, 7 och 9 har två uttal, valet beror på sammanhanget och vad som följer.
Varför har japanska två talsystem?
Japanskan lånade det sino-japanska systemet (ichi, ni, san) från kinesiskan under 500 till 800-talet. Det inhemska systemet (hitotsu, futatsu, mittsu) fanns redan innan kinesiskt inflytande. I dag dominerar sino-japanska vid räkning, medan det inhemska används för generella föremål och i vissa traditionella sammanhang.
Varför anses 4 vara otursnumret i Japan?
Siffran 4 (四) kan uttalas "shi", vilket låter som 死 (shi, "död"). Den ljudlika kopplingen gör 4 starkt förknippat med otur i japansk kultur. Många sjukhus hoppar över rum 4, byggnader kan sakna våning 4 och gåvor ges inte i set om 4. Uttalet "yon" föredras ofta för att undvika kopplingen till död.
Vad är räkneord och varför behövs de?
Japanska kräver räkneord (助数詞, josuushi) när du räknar specifika saker. Olika kategorier har olika räkneord: -mai (枚) för platta saker, -hon (本) för långa eller cylindriska saker, -hiki (匹) för små djur, -nin (人) för personer. Du kombinerar talet med rätt räkneord: ichi-mai (en platt sak), san-bon (tre långa saker).
Hur bildar man sammansatta tal på japanska?
Sammansatta tal byggs med multiplikation och addition. Tiotal bildas som tal + juu: ni-juu (2x10 = 20), san-juu (3x10 = 30). Sedan lägger du till entalet: ni-juu-go (2x10+5 = 25), san-juu-hachi (3x10+8 = 38). Systemet är logiskt, du behöver i praktiken bara kunna 1-10 plus hyaku (100).
Vad är skillnaden mellan "nana" och "shichi" för 7?
"Nana" (inhemsk japanska) och "shichi" (sino-japanska) betyder båda 7. "Nana" är vanligare i vardagstal, telefonnummer och när man räknar. "Shichi" förekommer i vissa fasta sammansättningar som "shichi-gatsu" (juli). "Nana" är oftast det säkraste standardvalet.

Källor och referenser

  1. Agency for Cultural Affairs, Japan, Undersökning om det japanska språket, 2023
  2. Shibatani, M. (1990). The Languages of Japan. Cambridge University Press.
  3. Japan Foundation, Undersökning om japanskspråkig utbildning, 2021
  4. Ethnologue: Languages of the World, uppslagsartikel om japanska språket (2024)

Börja lära dig med Wordy

Titta på riktiga filmklipp och bygg upp ditt ordförråd medan du tittar. Gratis att ladda ner.

Hämta i App StoreHämta på Google PlayFinns i Chrome Web Store

Fler språkguider

Japanska siffror 1-100, räkneguide 2026